Fullsatt på seminariet – Utbildning i en ny tid, klarar skolan sitt samhällsuppdrag?

1 februari 2024

I en tid präglad av snabba förändringar och ökad osäkerhet är skolans demokratiska uppdrag mer betydelsefullt än någonsin tidigare. Den 29 januari bjöd Stadsmissionens Skolstiftelse tillsammans med Atvexa återigen in till ett seminarium. Fokus för kvällen var hur det egentligen går för skolans demokratiuppdrag och hur dagens unga kan vara med och påverka samhällsutvecklingen. Intresset för seminariet var stort. 

Demokrati måste motiveras

Erik Amnå, professor emeritus från Örebro universitet förklarade att det är en gastkramande tid vi nu står inför och att demokratin inte får tas för givet. 

-Vi talar hela tiden om att demokrati är bra, men demokratin måste motiveras. Vi kan inte ta den för given. Det är nu det är på riktigt och vi demokratiforskare är faktiskt tagna på sängen. Vi behöver en socialisation och där är skolor, på alla nivåer, oerhört centrala för att kunna säkra samhällets gemensamma grund. Skapa det här öppna klassrummet som blir som en mikrodemokrati, odla ansvaret för människan, det kritiska tänket och varsamhet mot andra människor. 

Öppet klassrumsklimat avgörande

Hugo Wester, undervisningsråd hos Skolverket menar på att man inte ska dela upp skolans olika uppdrag, utan istället se på skolans faktiska syfte.

-Det är viktigt att inte ställa kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget mot varandra. Skolans syfte är att förmedla det livslånga lärandet, bilda och förbereda unga för att aktivt delta i samhällslivet. Allt detta hör ihop med kunskap. Kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget har glidit isär, men det räcker inte med värderingar. Man behöver kunskap om hur demokratin fungerar, därför är det så viktigt med ett öppet klassrumsklimat där vi kan prata och praktisera demokrati i komponerade former. Vi vet att skolan kan göra skillnad, speciellt för de elever som kanske inte har med sig detta hemifrån.

Elevinflytande lägger grunden för demokrati

Med Maja Sjögren, som är ordförande för Elevernas Riksförbund, bidrog med en insikt i ämnet genom hennes elevperspektiv.

-De som jag företräder vittnar om en mörk bild. Ja, det är viktigt att prata om demokratin som en kunskap. Elevinflytande fungerar och det är till och med ekonomiskt lönsamt.  Det jag undrar är då varför jag har medlemmar som säger att deras rektor stänger ner elevrådet på deras skola? Det är där de lär sig att inte bara påverka under sin skolgång, men också senare i livet. Hur kan det vara så att elevinflytandet är det första som försvinner när det kommer en kris?

Förskolan är första demokratiska mötesplatsen.

När det kommer till vad lärare och pedagoger kan tillföra diskussionen, bjöd Linda Aveling, förskollärare och pedagogista på Unike, och Jonny Nilsson, lärare på Grillska gymnasiet i Eskilstuna, på sina unika perspektiv och erfarenheter. Linda menade på att ungas intresse för samhällsfrågor börjar i förskolan.
-Förskolan är barnens samhällsarena, det är den första demokratiska mötesplatsen de möter i livet. Vi tror på delaktighet, att jobba med demokratin som ett värde och att göra förskolor tillsammans med våra barn. Det handlar om rättigheter. Rättigheten att känna sig trygg, kunna uttrycka sig, bli lyssnad på och att ha en gemenskap. Vi jobbar mycket med hållbarhetsfrågor. Just djur och kretsloppet i naturen är något som intresserar förskolebarnen. Det är egentligen den första samhällsfrågan som engagerar förskolebarn.

Att praktisera demokrati i klassrummet

Jonny Nilsson, lärare Grillska gymnasiet Eskilstuna,  tryckte på vikten av att vara förebilder för eleverna. 
-Om jag som lärare visar på engagemang blir det lättare att få med sig eleverna. Jag ser det som mitt uppdrag att skapa demokratiska medborgare. Medborgare som har möjlighet att ta ställning, som är allmänbildade och som kan värdera vårt samhälle. Då är det viktigt att de får kunskap om hur vi utövar demokrati, vilket de får genom att kunna praktisera demokrati i klassrummet i komponerade former ihop med en lärare. 

Han menade på att intresse för samhällsfrågor finns hos elever, och att det är lärarnas ansvar att väcka det intresset till liv. Exempelvis genom att prata om saker som händer här och nu.
-Ett exempel är kriget som pågår just nu i Gaza. Många av mina elever är otroligt engagerade och det väcker en hel del känsliga diskussioner i klassrummet, men  diskussionerna sker under kontrollerande former med en närvarande vuxen. 

Hur ska demokratin bli relevant?

Seminariet avslutades med en publikfråga där panelen fick ta ställning till hur vi kan göra demokratin mer relevant. 
– Det finns ju frågor som engagerar våra barn, det är nära frågor. Vi har ju exempelvis nedskräpning som är en stor fråga. Jag tänker att det handlar om att barnen ska få vara delaktiga i hur vi gör demokratin. Att de känner att de får uttrycka sig, prova sina tankar, att de får möjlighet att varje dag bygga nya kunskaper med sina kamrater, möta sina pedagoger som vill höra vad de har att säga och som aktivt lyssnar på dem. Att de har det med sig. Deras åsikt är viktig och de kan agera utifrån den, sa Linda Aveling.
-Vi måste få känna att vi är en del av demokratin. Då skapas relevans. Därför är det problematiskt när rektorer stänger ner elevråd, begränsar eleverna och säger att de inte får ha möten på skoltid vilket man får enligt skollagen. Det mest problematiska är när vi begränsar det individuella. Vi får inte rösta, det här är vårt sätt att påverka vår vardag och vår miljö, förklarade Maja Sjögren.
Avslutningsvis påminde Erik Amnå om att demokratin måste motiveras.
-Demokratier går inte i krig med varandra, sa han. 
Bättre motiv än så går inte att få och detta blev också seminariets slutreplik.

Här är länk till seminariet.