Viktigt att investera i utbildning och forskning
14 mars 2024
Genom att investera i utbildning och forskning investerar vi i en bättre framtid för samhället som helhet. Det säger Patriq Fagerstedt, kemist, mikrobiolog, forskare och ordförande för fackförbundet Naturvetarna. Patriq är också en av ledamöterna i Skolstiftelsens Vetenskapliga råd.
Kan du berätta lite om din bakgrund och erfarenhet?
– Absolut. Jag är utbildad kemist/mikrobiolog och har bedrivit forskning och undervisning inom biomedicin och neurovetenskap både på universitet och inom läkemedelsindustrin. Jag har alltid varit intresserad av utbildningsfrågor och har även arbetat som lärare på högstadiet under en kortare period.
På daglig basis arbetar jag som forskningssekreterare på Vetenskapsrådet, där jag varit programansvarig för det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens. Nu arbetar jag med internationella forskningssamarbeten inom samma område och fokuserar främst på hur man kan sprida forskningsresultat så att de får en verklig effekt – det är ett område som jag särskilt brinner för. Jag är också ordförande i Naturvetarna, ett partipolitiskt obundet fackförbund inom Sveriges akademikers centralorganisation (Saco).
Hur blev du involverad i Skolstiftelsens vetenskapliga råd?
– Med min naturvetenskapliga forskningsbakgrund och erfarenhet av undervisning och internationella forskningssamarbeten kände jag att jag kunde bidra till rådet. Dessutom har jag kunskap om finansiering av forskning, vilket också är en viktig aspekt och något som Skolstiftelsen vill utveckla framåt. Genom att ge forskare tillgång till resurser och möjlighet att bedriva forskning utan påverkan från kommersiella intressen eller politisk styrning kan vi främja vetenskaplig integritet och objektivitet.
Vad är huvudsyftet med rådet?
– Rådet ska främja samverkan mellan skolor och akademi, samt stödja implementering av forskning i skolan och låta skolorna själva bidra till forskningen.
Hur kan skolor dra nytta av rådets expertis och rekommendationer?
– Konkret handlar det om att utveckla samarbetet mellan skolor och akademi. Rådet kan komma med förslag på olika projekt och samarbeten för att stimulera samverkan. Dessutom kan vi delta i olika seminarier med utgångspunkt i vår egen forskningsbakgrund.
Vilka utmaningar och möjligheter ser du för skolan när det gäller att integrera vetenskap och forskning i undervisningen?
– På samhällsnivå måste vi höja lärarnas status och satsa mer på vidareutbildning. Vi behöver också tillhandahålla fler resurser för att stärka skolans kunskapsuppdrag. Dessutom krävs förändringar inom lärarutbildningen för att den ska vara anpassad till dagens behov.
Finns det några pågående eller kommande forskningsprojekt som du tycker är särskilt spännande för skolan?
– Jag tycker samarbetet mellan Mälardalens universitet och Skolstiftelsen, särskilt när det gäller att studera frånvaromönster, är mycket intressant. Personligen brinner jag extra mycket för naturvetenskap och matematik och skulle gärna vilja starta projekt som stärker intresset för dessa ämnen redan i tidig ålder hos elever.
– Det skulle också vara spännande att hitta samarbetsmöjligheter mellan universitet och Grillskaskolorna inom områdena naturvetenskap och matematik och att samverka med akademin på regional nivå. Mycket händer inom naturvetenskap, teknik och matematik och det är svårt för lärarna att hålla undervisningen uppdaterad i takt med utvecklingen. Jag tror starkt på samverkan mellan olika utbildningsnivåer.
FAKTA
Patriq Fagerstedt är kemist/mikrobiolog och arbetar som forskningssekreterare på Vetenskapsrådet med nationella och internationella forskningsprogram kring antibiotikaresistens. Han var tidigare forskare och lärare på Karolinska Institutet och har även arbetat med läkemedelsutveckling på AstraZeneca.
Patriq är förbundsordförande för fackförbundet Naturvetarna och har ett långt fackligt engagemang bakom sig, bland annat i Naturvetarnas studentråd, Saco-S, och som ordförande för Saco-S-föreningen på Karolinska Institutet. På fritiden gillar han att bygga och renovera hus.