Tre skolformer, inte två – därför behöver skoldebatten breddas

1 juni 2026

Kommunal eller privat? Så brukar svensk skoldebatt beskrivas. Men mellan dessa alternativ finns en tredje skolform: de idéburna non-profit-skolorna.

Under Järvaveckan samlade Stadsmissionens Skolstiftelse ledande aktörer från civilsamhället för att diskutera hur dessa skolor kan bidra till en mer hållbar och långsiktig utveckling av svensk skola.

Dags att bredda skoldebatten

Svensk skoldebatt handlar nästan alltid om två alternativ: kommunala skolor styrda av politiken eller vinstdrivande friskolor med mål att skapa avkastning till aktieägare. Men det finns en tredje skolform som alltför sällan får plats i samtalet – de idéburna skolorna, eller non-profit-skolorna.

Det var huvudbudskapet när Stadsmissionens Skolstiftelse samlade företrädare från civilsamhället under Järvaveckan för seminariet ”Non-profit i större skala – så bygger vi framtidens skola”.

Tillsammans med Fryshuset och Fremia diskuterades vilken roll non-profit-skolor kan spela i framtidens utbildningssystem, hur sådana kan drivas i stora och effektiva format och varför Sverige behöver bredda perspektivet i skoldebatten.

En skolform med samhällsnytta som drivkraft

ITerese Lundberg, skolchef på Stadsmissionens Skolstiftelse modererade seminariet och i panelen deltog Tomas Abrahamsson, vd för Stadsmissionens Skolstiftelse, Jasmina Helander, förhandlingschef på Fremia, och Johan Oljeqvist, vd för Fryshuset.

Gemensamt för non-profit-skolorna är att de drivs av en íde – ett samhällsuppdrag. Överskott återinvesteras i verksamheten och målet är inte ekonomisk avkastning utan att skapa värde för eleverna och samhället.

Demokratiuppdraget, social hållbarhet, elevhälsa och ungas möjligheter att växa som människor och medborgare lyftes fram som centrala delar av uppdraget.

Civilsamhället driver utveckling

Non-profit-skolorna är en del av civilsamhället och en stor del av samtalet handlade om civilsamhällets betydelse för samhällsutvecklingen. Många av de innovationer som format det svenska välfärdssamhället har vuxit fram ur idéburna organisationer, folkrörelser och stiftelser.

När resurser återinvesteras i verksamheten skapas förutsättningar för långsiktighet, utveckling och innovation. Det gäller också skolan.

I en tid då demokratin utmanas och många unga upplever ökad otrygghet behöver vi fler aktörer som kan bidra med nya perspektiv och lösningar. Här har non-profit-skolorna en viktig roll att spela.

Sverige sticker ut i Norden

Trots Sveriges starka folkrörelsetradition är den idéburna sektorn betydligt mindre här än i våra nordiska grannländer.

Enligt panelen beror det bland annat på att Sverige i högre grad än andra länder har öppnat välfärden för marknadsaktörer.

Det väcker en viktig fråga: Om våra grannländer kan skapa goda förutsättningar för non-profit-organisationer – varför skulle inte Sverige kunna göra detsamma?

Non-profit fungerar även i större skala

En vanlig missuppfattning är att non-profit-skolor främst består av små föräldrakooperativ eller byskolor. Seminariet visade att verkligheten ser annorlunda ut.

Stadsmissionens Skolstiftelse driver idag sju Grillska Gymnasiet-skolor med omkring 3 000 elever. Fryshuset driver skolor med cirka 2 500 elever. Båda non-profitorganisationerna visar att det går att kombinera professionell styrning, hög kvalitet och långsiktighet med ett tydligt samhällsuppdrag.

Ett medskick till skolpolitiken

Seminariets kanske viktigaste slutsats var att non-profit-skolor behöver synliggöras som en egen del av utbildningssystemet.

När skolpolitiken utformas utifrån motsättningen mellan kommunala och vinstdrivande skolor hamnar idéburna aktörer lätt i skymundan, trots att de verkar utifrån helt andra drivkrafter.

Sverige behöver en skoldebatt som handlar om mer än ägandeformer och vinstfrågor. Vi behöver också prata om skolans roll i att stärka demokratin, skapa framtidstro och bidra till ett hållbart samhälle.

Därför lyfter vi non-profit skolans roll

För oss på Stadsmissionens Skolstiftelse handlar skolan om mer än kunskap. Det handlar om att forma framtidens medborgare och bidra till ett starkare samhälle.

Därför fortsätter vi att lyfta non-profit-skolornas betydelse – och verka för att den får den plats i skoldebatten som den förtjänar.